Россия

Ryssland
Ninara from Helsinki, Finland - CC BY 2.0 sanil - CC0 Azmanova Natalia - CC BY-SA 4.0 AndrianovaNatalia - CC BY-SA 3.0 Original uploader was Buzava at en.wikipedia - Public domain sanil - CC0 PDXdj at English Wikipedia - CC BY 2.5 Florstein (Web:WikiPhotoSpace, Telegram:WikiPhoto.Space) - CC BY-SA 4.0 Robert Nunn from London, UK - CC BY-SA 2.0 Sergey Ashmarin - CC BY-SA 3.0 OlgaChuma Ольга Чумаченко - CC BY-SA 3.0 Azmanova Natalia - CC BY-SA 4.0 Sergey Pesterev - CC BY-SA 4.0 Алексей Задонский - CC BY-SA 4.0 Витольд Муратов - CC BY-SA 3.0 kuhnmi - CC BY 2.0 Aslan4ik - CC BY-SA 3.0 Shtelmochka - CC BY 4.0 AndrianovaNatalia - CC BY-SA 3.0 Ahsartag - Public domain M.Dirgėla - CC BY-SA 3.0 xndr - Public domain CHK46 - CC BY-SA 4.0 Cons Ph - CC BY-SA 4.0 Suleymannabiev - CC BY-SA 4.0 MAK - Public domain Ninara from Helsinki, Finland - CC BY 2.0 Игорь Шпиленок - CC BY-SA 3.0 Heidas - CC BY-SA 3.0 Gautama buddha - CC BY-SA 3.0 Сергей Ковалев - CC BY-SA 4.0 Sergey Ashmarin - CC BY-SA 3.0 Tamten at cs.wikipedia - Public domain Vadim Tolbatov - CC BY-SA 4.0 Samantha Cristoforetti - CC BY 2.0 HoroshilovAleksandr - CC BY-SA 4.0 Sorovas - CC BY-SA 3.0 zarmel http://www.geodiversite.net/auteur2 - CC BY-SA 3.0 Sorovas - CC BY-SA 3.0 musatych - CC BY-SA 3.0 Gummy-beer - CC0 Апарин Алексей (Заводской) - CC BY-SA 4.0 Тимур Агиров - CC BY-SA 4.0 Butorin - CC BY-SA 4.0 Florstein (Web:WikiPhotoSpace, Telegram:WikiPhoto.Space) - CC BY-SA 4.0 Ministry of Defence of the Russian Federation - CC BY 4.0 Sorovas - CC BY-SA 3.0 User:MatthiasKabel - CC BY-SA 2.5 kuhnmi - CC BY 2.0 User:MatthiasKabel - CC BY-SA 2.5 kuhnmi - CC BY 2.0 Отачкин А.Е - Public domain User:Simm - CC BY-SA 2.5 Azmanova Natalia - CC BY-SA 4.0 sanil - CC0 Tamten at cs.wikipedia - Public domain Sergey Pesterev - CC BY-SA 4.0 Cons Ph - CC BY-SA 4.0 Отачкин А.Е - Public domain Florstein (Web:WikiPhotoSpace, Telegram:WikiPhoto.Space) - CC BY-SA 4.0 Тимур Агиров - CC BY-SA 4.0 Vyacheslav Argenberg - CC BY 4.0 Florstein (Web:WikiPhotoSpace, Telegram:WikiPhoto.Space) - CC BY-SA 4.0 No images

Context of Ryssland

Ryssland (ryska: Россия, tr. Rossija), formellt Ryska federationen (ryska: Российская Федерация, tr. Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien. Landet gränsar i väster till Norge, Finland, Estland, Lettland, Belarus och Ukraina, samt via exklaven Kaliningrad oblast vid Östersjökusten till Litauen och Polen, och i sydväst till Georgien, Azerbajdzjan, Svarta havet samt Kaspiska havet. I norr gränsar Ryssland till Norra ishavet och i sydost till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. Landet gränsar i öster till Stilla havet och har där även havsgräns mot Japan och den amerikanska delstaten Alaska.

Ryssland är världens till ytan största land och täcker stora delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går vid Uralbergen. Ryssland har omkring 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka ...Läs mer

Ryssland (ryska: Россия, tr. Rossija), formellt Ryska federationen (ryska: Российская Федерация, tr. Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien. Landet gränsar i väster till Norge, Finland, Estland, Lettland, Belarus och Ukraina, samt via exklaven Kaliningrad oblast vid Östersjökusten till Litauen och Polen, och i sydväst till Georgien, Azerbajdzjan, Svarta havet samt Kaspiska havet. I norr gränsar Ryssland till Norra ishavet och i sydost till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan. Landet gränsar i öster till Stilla havet och har där även havsgräns mot Japan och den amerikanska delstaten Alaska.

Ryssland är världens till ytan största land och täcker stora delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går vid Uralbergen. Ryssland har omkring 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 12 miljoner människor.

Ryska federationen består av sammanlagt 83 administrativa och territoriella enheter, så kallade federationssubjekt. De 83 subjekten utgörs av 21 republiker, 9 territorier (kraj), 46 regioner (oblast), 4 autonoma distrikt, 1 autonom region och 2 federala städer. Samtliga federationssubjekt är representerade med två ledamöter var i det ryska parlamentets överhus, federationsrådet, som alltså sammanlagt har 178 ledamöter. Det påminner om sammansättningen av USA:s senat men går också tillbaka på tidigare traditioner i Ryssland då Sovjetunionens högsta sovjet uppdelades i två kammare med olika representation från olika landsdelar.

Ryska federationen skapades som en ombildning av Ryska SFSR, i samband med Sovjetunionens sammanbrott 1991. Republiken var under den sovjetiska tiden unionens överlägset största delrepublik, och ryska var det prioriterade unionsspråket. Landet har sedan dess återknutit och utvecklat de ekonomiska banden med många före detta sovjetrepubliker, inklusive genom framväxten av Euroasiska ekonomiska unionen. Ryssland har dock ansträngda relationer med flera andra före detta sovjetrepubliker, vilket bland annat lett fram till GUAM-samarbetet mellan Georgien, Ukraina, Azerbajdzjan och Moldavien. Alla dessa har under senare år varit direkt eller indirekt inblandade i militära konflikter med Ryssland, och i alla fyra länderna patrullerar rysk militär i ockuperade delar av deras territorium. Sedan februari 2022 har Ryssland inlett ett fullskaligt militärt angrepp på Ukraina – ett grannland med en konfliktfylld relation till Ryssland – med en massiv nedfrysning av ekonomiska och politiska relationer till västvärlden som följd.

More about Ryssland

Basic information
  • Currency Rysk rubel
  • Lokalt namn Россия
  • Calling code +7
  • Internet domain .ru
  • Speed limit 90
  • Mains voltage 220V/50Hz
  • Democracy index 3.31
Population, Area & Driving side
  • Population 137550949
  • Område 17075400
  • Driving side right
Historik
  • Huvudartikel: Rysslands historia
    Förhistoria Stenåldern

    De paleolitiska bosättningarna i Ryssland är omfattande. Bland fynden från moustérientiden kan nämnas grottan Kiik-Koba på Krim, i dagens Ukraina, med typisk neanderthalkaraktär. I Ryssland har Denisovagrottan, Okladnikov grottan och slutligen grottan Mezmaiskaya grottan lämnat viktiga bidrag i studiet av äldre människoarter. Neandertalarna har haft ett större utbredningsområde än man tidigare trodde. Särskilt yngre paleolitisk tid, 35000–10000 f.Kr., uppvisar en rad viktiga fyndorter, där bland annat Kostjenki vid Dons och Metsin vid Dneprs övre lopp visar klar kontakt med samtida kulturgrupper i Västeuropa. I ett betydande gravfält vid Sungir utanför Moskva har de döda gravlagts med praktfulla dräkter av uppträdda snäckor och pärlor.

    ...Läs mer
    Huvudartikel: Rysslands historia
    Förhistoria Stenåldern

    De paleolitiska bosättningarna i Ryssland är omfattande. Bland fynden från moustérientiden kan nämnas grottan Kiik-Koba på Krim, i dagens Ukraina, med typisk neanderthalkaraktär. I Ryssland har Denisovagrottan, Okladnikov grottan och slutligen grottan Mezmaiskaya grottan lämnat viktiga bidrag i studiet av äldre människoarter. Neandertalarna har haft ett större utbredningsområde än man tidigare trodde. Särskilt yngre paleolitisk tid, 35000–10000 f.Kr., uppvisar en rad viktiga fyndorter, där bland annat Kostjenki vid Dons och Metsin vid Dneprs övre lopp visar klar kontakt med samtida kulturgrupper i Västeuropa. I ett betydande gravfält vid Sungir utanför Moskva har de döda gravlagts med praktfulla dräkter av uppträdda snäckor och pärlor.

    Under mesolitisk tid domineras västra Ryssland med Baltikum av de så kallade skogskulturerna som i Norden går under benämningen Maglemosekultur: Swidérien och Kunda. Centralrysslands mesolitiska kulturer brukar uppdelas i Volga-Oka-kulturen, Kamakulturen och Dneprkulturen. De första jordbrukskulturerna uppträder söderifrån under 3000-talet f.Kr. och framför allt i den så kallade Tripoljekulturen i sydväst är av betydelse för spridning av jordbruk till regionen. Lerstatyetter är vanliga bland annat av fruktbarhetsgudinnor. Subneolitiska jägarpopulationer med keramik dominerar samtidigt de nordligare delarna i Centralryssland och kamkeramisk i nordvästra delen. Den senare omfattar även Finland, Baltikum och norrlandskusten till Kalix älv.

    Brons- och järnåldern (till 500 e.Kr.)

    Den tidigaste metallåldern tränger fram från öster i form av stridsyxekulturer. I Centralryssland utvecklas Fatjanovokulturen med enmansgravar, där skeletten placeras i hopkrupen, sidliggande ställning. I söder utvecklas den så kallade katakombgravskulturen, där de döda placeras i schakt, stenkistor, katakomber eller timmergravar.

    Under första hälften av det sista förkristna årtusendet introduceras järnet i Ryssland, och den mest betydande kulturkretsen är skyternas, vilkas praktfulla gravar vittnar om kontakter med Centraleuropas kelter och Italiens etrusker samt med greker och främre-orientaliska kulturer, bland annat Assyrien. Starkt påverkad av skyterna växte Ananjinokulturen fram kring nedre Kama. På 400-talet e.Kr. passeras Ryssland åter av östliga ryttarnomader, hunnerna, och ungefär samtidigt sprider sig slaverna inåt Östeuropa.

    Från 500 e.Kr.

    Under nordisk vendeltid (550–800 e.Kr.) handlade slaviska stammar aktivt med vikingarna och befolkningen i det moderna Sverige. På vägen från varjagerna till grekerna använde vikingarna de stora slaviska bosättningarna i Ladoga (Staraja Ladoga), Ilmen (Holmgård, det nuvarande Novgorod) samt Gnesdovo invid Smolensk vid övre Dnepr som handelsplatser och omlastningsstationer. Rika skandinaviska gravfynd har tagits fram på dessa platser, och en stor skandinavisk bosättning kan påvisas, även om de slaviska inslagen i materialet visar stark blandning mellan folkgrupperna.

    Norra och västra Ryssland beboddes under vikingatiden (800–1050) av en mängd finsk-ugriska och slaviska stammar utan fastare organisation. Vid den stora Volga-kröken bodde bulgarerna med huvudstaden Bolgar, i Sydryssland huserade magyarerna och längre österut kasarerna. Redan på 700-talet hade dessa folk skapat betydande riken. På 800-talet framträdde ett nytt turkfolk från öster, petjenegerna, och magyarerna pressades västerut till sitt nuvarande område i Ungern.

     Kievrus.

    Dessa händelser innebar ett svårt avbräck för den nordiska handeln med kalifatet, och vikingarna måste söka sig västligare handelsvägar. Enligt Nestorskrönikan skulle varjager från sveariket ha uppträtt i Ryssland och utkrävt skatt av befolkningen år 862. År 865 kallades enligt samma källa Rurik och hans båda bröder till landet för att bringa ordning bland de slaviska stammarna, och de slog sig då ned i Novgorod, Beloosero och Isborsk.

    Ättlingen Oleg efterträdde Rurik och besittningen Kiev och i början av 900-talet angrep han Konstantinopel. Krönikans berättelser upptar sannolikt detaljer ur svearnas långt tidigare expansion i Ryssland. Det av ruser grundade skandinaviska väldet kallades Gårdarike. Under storfurstarna Vladimirs och Jaroslavs tid mot slutet av 900-talet började en sammansmältning av nordisk och slaviska element.

     Tsar Peter I inledde viktiga reformer i Ryssland.Kievriket och mongoliska erövringar
    Se även: Kievrus och Gyllene horden

    Den första slaviska statsbildning som senare skulle komma att utvecklas till bland annat Ryssland tillkom i Kievområdet (Kievriket), senare Ukraina. Föregångaren till Ukraina ska ha grundats år 862 då Rurik blev knez i Rutenien. Under de första århundradena var Novgorod, Vladimir och Kiev huvudstäder. Moskva omnämns första gången i krönikorna år 1147, men det dröjde lång tid innan Ryssland i modern mening etablerades.

    Under mitten av 1200-talet erövrade mongolväldet Rus, och under 250 år framöver var det ryska området skyldigt att betala tribut till mongolerna. Dessutom anföll mongolerna, som hade sitt säte i Gyllene horden, med jämna mellanrum ryska städer.

    Under denna tid utvecklades Ryssland mycket ringa och styrdes i praktiken av mongolerna, även om de ryska furstarna de jure hade makten. Sista slaget mot mongolerna stod 1480 vid floden Ugra, då mongolerna slutligen förlorade kontrollen över de ryska områdena.

    Moskvas expansion och tsartiden

    Under den senare medeltiden växte storfurstendömet Moskva fram, och den expanderade under 1500-talet sakta men säkert österut in i Asien. Början av 1600-talet kallas den stora oredan. Polska styrkor trängde in i Ryssland och försökte installera lydtsarer. Denna oreda kom till på grund av att Rurikätten dött ut i och med Ivan den förskräckliges andre sons död. Efter tio års strider och maktkamp lyckades man tränga undan de polsk-litauiska trupperna, och Michail Romanov utropades till tsar 1613.

     Målning av Pierre-Denis Martin som föreställer Slaget vid Poltava 1709.

    När Peter den store tog över regeringen 1694 (han hade blivit tsar vid tio års ålder 1682, men fram till 1694 regerade hans mor och syster i hans ställe) inleddes en reformperiod för Ryssland, för att omvandla landet till en västerländsk stat. Denna stat kallas i dag Tsarryssland. Dessa reformer fick stor betydelse för överklassens vardag – för deras klädsel, vanor, sociala liv och utbildning, och för att använda landets resurser och handelsvaror på ett mer genomtänkt sätt. Han lät bygga den västinfluerade staden Sankt Petersburg. Denna grundades 1703 och var huvudstad under perioden 1712–1918; efter revolutionen kom Moskva på nytt att utses till huvudstad. Under en stor del av Peter den stores tid som regerande tsar deltog Ryssland i det Stora nordiska kriget.

    Efter freden i Nystad 1721 började Tsarryssland att växa även mot väster, för att till slut etableras som en av Europas stormakter. Landet kallas från denna tid Kejsardömet Ryssland. Rysslands tillväxt skedde genom ett flertal krig, bland annat mot Sverige som 1809 tvingades överlämna Finland till Ryssland, och mot Napoleon I (1812–14). Efter lång tid av diskussioner avskaffade tsar Alexander II år 1861 den avskydda och föråldrade livegenskapen. Tjugo år senare mördades han av revolutionärer.

    Under 1900-talets början uttrycktes missnöje mot statsmakten, och folkliga krav på förändring spred sig runtom i Europa. I Ryssland ledde omfattande strejker bland arbetare i städerna och protester på landsbygden samt ett misslyckat krig (se Rysk-japanska kriget) till att en revolution bröt ut 1905. Tsar Nikolaj II svarade med att placera ut soldater, och ett antal demonstranter avled genom beskjutning. Detta besvarades med världens ditintills största generalstrejker och uppror. Tsaren tvingades lätta på makten och tillät nu för första gången ett parlament, duman, att dela makten med honom. Duman upplöstes dock efter bara något år, efter ett par nyval, och sammanträdde på nytt inte förrän efter februarirevolutionen 1917. Dessutom tillät tsaren arbetarna att sätta upp arbetarråd, så kallade sovjeter. Finland fick samtidigt allmän rösträtt för kvinnor och män till en nyinrättad enkammarriksdag, men efter 1909 tog förryskningspolitiken fart där och den finska lantdagen fick inte sammanträda igen förrän år 1917.

    Den revolutionära stämningen i Ryssland fortsatte, och bristen på mat kulminerade i februarirevolutionen 1917 mot tsarväldet. Tsaren försökte återigen återupprätta kontrollen över landet, och soldater sändes ut för att skingra massorna; detta slutade dock med att soldaterna sköt sina officerare och ställde sig på demonstranternas sida. Tsaren hade nu inget annat val än att abdikera. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskij installerades. Bolsjevikerna var emellertid de som hade störst inflytande i arbetarråden. Rysslands förluster och nederlag i det pågående första världskriget gjorde att folkopinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget. Man krävde nu mer makt åt sovjeterna, och bolsjevikerna – med bland andra Vladimir Lenin och Grigorij Zinovjev i spetsen – var de som hade den egentliga makten i huvudstaden Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg). Bolsjevikerna fick allt större stöd, och även inom majoritetspartiet Socialistrevolutionärerna – Kerenskijs parti – valde medlemmar att gå över till bolsjevikerna som utlovade förändring.

    Sovjetunionen

    I oktoberrevolutionen, som enligt den senare införda gregorianska kalendern bröt ut den 6 november 1917, tog bolsjevikerna makten i Petrograd och kunde upprätta regering efter en i det närmaste oblodig revolution (enligt vissa benämnd statskupp) och Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (förkortat Ryska SFSR), bildades. Efter freden i Brest-Litovsk drog sig Ryssland ur kriget. Ryska inbördeskriget 1918–1922 utkämpades mellan Röda armén och den Vita armén som hade stöd från flera av Rysslands allierade i första världskriget. Efter att Röda armén lyckats försvara revolutionen utropades Unionen av socialistiska sovjetrepubliker 1922 som bildades av – inledningsvis – fem sovjetrepubliker.

    Vladimir Lenin, som varit ledaren för bolsjevikerna samt ordförande i Ryska SFSR, efterträddes 1922 av Josef Stalin (generalsekreterare i centralkommittén). Efter en maktkamp med Lev Trotskij och hans fraktion inom kommunistpartiet. Stalin industrialiserade Sovjetunionen och skapade en stormakt av det tidigare omoderna landet. Hans tid vid makten kom också att kännetecknas av en utbredd personkult och utrensningar av oliktänkande.

     Floden Neva i Sankt Petersburg.

    Under andra världskriget fördes ett utplåningskrig mellan Nazityskland och Sovjetunionen, sedan Hitler 1941 beordrat Operation Barbarossa, där flera sovjetiska städer under lång tid var belägrade av tyska soldater. I slutändan knäckte dock Sovjetunionens industri, dess stora befolkning och kalla vintrar Tyskland, då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger, med 8 800 000 döda soldater, 12 700 000 döda civila och ett sönderbombat och plundrat land. Försvarskriget och motoffensiven från Sovjetunionens sida brukar benämnas ”det stora fosterländska kriget”, och segern firas varje år den 9 maj, det datum då tyskarna kapitulerade.

    Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att benämnas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå samt genom att de båda blocken gav stöd till varsin part i en konflikt inom eller mellan andra länder (till exempel Koreakriget 1953). Det kalla kriget märktes även inom vapenutvecklingen; såväl USA som Sovjetunionen hade några år efter andra världskriget utvecklat både atombomben och vätebomben. Senare, under 1970-talet, talades det också mycket om den så kallade neutronbomben.

    Sovjetunionen hade en gynnsam position utrikes som motståndare till ”nordamerikansk imperialism”, vilket ledde till att landet hade stort stöd hos befolkningen i koloniserade områden i Afrika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern. Sovjetunionen hade framgångar i början av kalla kriget, då man skickade upp den första konstgjorda satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden. Sovjetunionen genomförde också den första obemannade landningen på månen och är ensamt om att ha skickat upp en helt automatiserad obemannad rymdfärja, Buran, för att sedan landa den igen (1988). Det kan nämnas att rymdfärjan aldrig hade någon bemannad besättning, då projektanslagen drogs in efter Sovjetunionens kollaps.

    Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet, Michail Gorbatjov, reformera landets ekonomi, där han tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall. Slagorden för hans kampanj blev ”glasnost” (ryska för ’öppenhet’) och ”perestrojka” (’ombyggnad’). Försöken skapade dock katastrofala socioekonomiska förhållanden i Östeuropa, vilket efter en misslyckad militärkupp 1991 ändade med Sovjetunionens kollaps.

    Ryska federationen

    Ryska federationen förklarade sig oberoende den 12 juni 1990,[1] som en del i planerna att etablera en helt självständig stat. Sovjetunionen upplöstes officiellt den 31[2] december samma år, sedan även alla andra delrepublikerna utropats sig självständiga. Ryssland var de facto självständigt redan 25 december, sedan Sovjetunionen i praktiken upplösts genom president Gorbatjovs avgång utan efterträdare.[3]

    Roll som stormakt

    Ryssland har under 2000-talet, som den största av de tidigare sovjetrepublikerna, försökt att återuppnå Sovjetunionens roll som stormakt och supermakt. Man har länge hindrats av landets svåra ekonomiska, sociala och militära problem. Ryssland har under olika tidsperioder varit involverat i inbördeskrig i Tjetjenien: första Tjetjenienkriget (från 1994 till 1996) och andra Tjetjenienkriget samt oroligheterna som följde (1999–2009).

    Våren 2014 annekterade landet illegalt halvön Krim från Ukraina (se Krimkrisen).[4] Därefter bidrog man med militärt och ekonomiskt stöd till de två ukrainska utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk, så att de kunde stå emot Ukrainas försök att återerövra områdena. Från 2015 engagerade sig landet i inbördeskriget i Syrien, på Assad-regimens sida.[5]

    I juli 2021 uttalade president Putin att Ukraina är en "omistlig del av Ryssland",[6] vilket följdes av upptrappad rysk militärnärvaro i gränsområdena mot Ukraina och i Belarus. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en militär invasion av Ukraina.[7] Ryssland beskriver detta som en "fredsbevarande operation" i östra delen av landet, vilket motsägs av mängden döda och skadade – i olika delar av Ukraina – som en direkt följd av det ryska angreppet.[8] Rysslands invasion har lett till kraftiga internationella reaktioner på en rad områden, och via massiva sanktioner och brutna affärskontakter med västvärlden infördes en ekonomisk järnridå väster om Ryssland (och det lojala Belarus).[9] En del länder, däribland Kina och Indien, har dock ställt sig utanför sanktioner och inte fördömt kriget.[10]

    Efter västvärldens sanktioner och hjälp till Ukraina, i landets försök att hejda invasionen, har Ryssland försökt hävda sin roll som stormakt. Man har påmint omvärlden om att man är en kärnvapenmakt, och att man kan utnyttja detta ifall andra länder intervenerar i den rysk-ukrainska konflikten.[11][12]

    Ekonomisk utveckling

    Efter att ha genomgått en kraftig nedgång under 1990-talet, som nådde kulmen 1998, återhämtade sig den ryska ekonomin i början av 2000-talet. Detta skedde delvis på grund av stigande priser på råolja, där Ryssland är en av världens största exportörer.[13]

    Presidenter

    Boris Jeltsin var Rysslands president fram till den 31 december 1999, då han efterträddes av Vladimir Putin.[14]

    I maj 2008 valdes Dmitrij Medvedev, med stöd av Vladimir Putin, till Rysslands tredje president. Medvedev fokuserade mycket på ”kriget mot korruptionen” och framförallt den korrupta polisen, men trots vissa framsteg kvarstår problemen.[15]

    Våren 2012 återvaldes Vladimir Putin till president med officiellt cirka 64 procent av rösterna.[16] Efter godkännande i parlamentet, författningsdomstolen och en folkomröstning 2020 förlängdes Putins möjligheter att sitta kvar vid makten. Detta innebär ytterligare två mandatperioder 2024, det vill säga fram till 2030.[17]

    I januari 2020, i god tid innan mandatperiodens slut 2024, presenterade Putin förslag på författningsändringar. Förändringarna, som gör det möjligt för Putin att sitta kvar i ytterligare två mandatperioder efter 2024, godkändes under våren av parlamentet och författningsdomstolen samt i en folkomröstning som hölls i juli 2020.

    ^ ”О ПРАЗДНИЧНОМ ДНЕ 12 ИЮНЯ. Постановление. Верховный Совет РСФСР. 11.06.92 2981-I :: Инновации и предпринимательство: гранты, технологии, патенты”. web.archive.org. 3 juni 2011. Arkiverad från originalet den 3 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110603082151/http://www.innovbusiness.ru/pravo/DocumShow_DocumID_40882.html. Läst 31 mars 2022.  ^ ”Sovjetunionen - Historia”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sovjetunionen#historia. Läst 31 mars 2022.  ^ ”Ryssland – Modern historia”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/modern-historia/. Läst 31 mars 2022.  ^ ”Så sprider ryska medier propaganda om Ukrainakonflikten”. DN.SE. 22 februari 2022. https://www.dn.se/kultur/sa-sprider-ryska-medier-propaganda-om-ukrainakonflikten/. Läst 1 maj 2022.  ^ Charap, Samuel; Treyger, Elina; Geist, Edward (2019-10-31) (på engelska). Understanding Russia's Intervention in Syria. rand.org. https://www.rand.org/pubs/research_reports/RR3180.html. Läst 31 mars 2022.  ^ ”Detta har hänt: Konflikten mellan Ukraina och Ryssland”. DN.SE. 13 februari 2022. https://www.dn.se/varlden/detta-har-hant-konflikten-mellan-ukraina-och-ryssland/. Läst 21 februari 2022.  ^ Johan Wikén (24 februari 2022). ”Så ser det ut runt om i Ukraina efter Rysslands invasion” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-vaknar-ukraina-till-explosioner. Läst 24 februari 2022.  ^ Oscar Schau, Maria Makar (22 februari 2022). ”Putin har beordrat rysk militär att gå över gränsen” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/putin-har-beordrat-rysk-militar-att-ga-over-gransen. Läst 24 februari 2022.  ^ Gura, David (12 mars 2022). ”An economic iron curtain is falling on Russia as companies like McDonald's cut ties” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/2022/03/12/1085967986/iron-curtain-russia-soviet-union-mcdonalds-ikea-pepsi?t=1648744901625. Läst 31 mars 2022.  ^ ”Resolution adopted by the General Assembly on 12 October 2022”. www.undocs.org. 12 oktober 2022. https://www.undocs.org/en/A/RES/ES-11/4. Läst 4 mars 2023. 
    ”Territorial integrity of Ukraine : defending the principles of the Charter of the United Nations : resolution / adopted by the General Assembly”. digitallibrary.un.org. 12 oktober 2022. https://digitallibrary.un.org/record/3990400?ln=en. Läst 4 mars 2023. ”Voting Summary Yes: 143 | No: 5 | Abstentions: 35 | Non-Voting: 10” 
    ^ Boffey, Daniel (26 mars 2022). ”Russia reasserts right to use nuclear weapons in Ukraine” (på engelska). the Guardian. https://www.theguardian.com/world/2022/mar/26/russia-reasserts-right-to-use-nuclear-weapons-in-ukraine-putin. Läst 31 mars 2022.  ^ Jaqueline Balcer Bednarska (24 februari 2022). ”Putins hot” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/han-ar-beredd-att-anvanda-karnvapen. Läst 21 september 2022.  ^ Workman, Daniel. ”Crude Oil Exports by Country 2020”. www.worldstopexports.com. https://www.worldstopexports.com/worlds-top-oil-exports-country/. Läst 31 mars 2022.  ^ Sten Sjöström (23 april 2007). ”Jeltsin, historisk personlighet med motsägelsfulla insatser” (på svenska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/1328242. Läst 16 oktober 2022.  ^ ”Medvedev vill reformera polisen”. dagens nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/medvedev-vill-reformera-polisen/. Läst 24 januari 2016.  ^ Xinhua (6 mars 2012). ”Putin wins presidential election with 64% of votes”. chinadaily.com.cn. https://www.chinadaily.com.cn/world/2012-03/06/content_14762280.htm. Läst 31 mars 2022.  ^ ”Vladimir Putin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vladimir-putin. Läst 31 mars 2022. 
    Read less

Phrasebook

Hallå
Привет
Värld
Мир
Hej världen
Привет, мир
Tack
Спасибо
Adjö
До свидания
Ja
Да
Nej
Нет
Hur mår du?
Как дела?
Bra tack
Хорошо, спасибо
vad kostar det?
Сколько это стоит?
Noll
Нуль
Ett
Один

Where can you sleep near Ryssland ?

Booking.com
481.952 visits in total, 9.174 Points of interest, 404 Mål, 56 visits today.